Long time, one julmust

Hejsan hipsters och ni andra. Nu var det ett tag sen jag tog mig för att skriva här. Vet inte riktigt varför mer än att det inte blivit av. Kanske inte har haft något att dela med mig av. Nu ska jag dock dela med mig av min synd! Jag har köpt julmust i november. Även om det är julmust light som kommer in i mitt hem så är det ta mig fan skam och förbannelse. Jag skäms! Jag är jämt så förbannad på att traditioner inte hålls och att folk tjuvstartar allting nuförtiden och så gör jag samma sak själv.

Jag var och handlade mat i lördags. Fyllde på skafferiet så att säga. Innan dess pratade jag med min bror som nu har flyttat hem till sin lya. Jag berättade att jag funderade på att inskaffa mig must. Nej för fan, sa han då, du får väl åtminstone hålla dig till första advent. Han hade ju så rätt men inte fan hjälpte det, den där musten fullkomligt flustade ner i vagnen och lade sig bekvämt mellan morötterna och nudlarna. Ve och fasa. När jag sedan kom hem och satte mig framför TV:n för att äta middag och hällde upp ett glas, var det som att himlen öppnade sig, åh vad gott!!! Det är ju förbannat gott med julmust! Mitt dåliga samvete tynade långsamt bort.. Det konstiga dock med denna gudabenådade dryck är att hur mycket man än dricker blir man bara törstigare och törstigare. Skumt!

Det som tröstade mig lite i min falnande karaktär var när snön kom igår. Det fullkomligt vräkte ner så jag och katterna satt och stirrade som fån genom köksfönstret. Då kom ju julkänslan lite och jag kände mig lite bättre, lite, lite. Snart är det alltså dags för julmånaden att träda in. Jag känner mig väldigt kluven i detta. Jag och min exman som inte hade det särskilt bra, hade dock den mysigaste tiden inför jul. Vi var på stan och hade jätteroligt och fint, vi bakade, pyntade och grejade! Jag känner mig just nu väldigt ensam och ledsen när jag tänker på det. Jag saknar inte honom i sig, jag saknar det som var vi och den trygghet och värme jag kände. Just nu känner jag mig iskall och rädd. Rädd för att bli sviken, vilket jag blir hela tiden just nu, rädd för att inte bli glad igen, rädd för att aldrig bli lycklig! Givetvis kommer det inte alltid att vara så här, men just nu känns det kämpigt. Känner mig lycklig dock som har mina älskade följeslagare, mina trasdockor som gillar mig så länge jag beter mig som dom vill!

Hyvens måndag till alla icke-hipsters och annat folk och fä!

Singles day

Satt precis på lunchen och läste dagens Metro. Att det är fars dag på söndag har nog inte undgått någon, och det är ju bra på många sätt. Det som är lite mindre bra är att hela tidningen är fullsmetad med köptips på all möjlig skit. Inte en vara annonseras utan att den ska vara till far. Ska far ha en BH? Vill far ha lite mascara? Nej, så kanske det inte riktigt är, men det är inte långt ifrån. För mig som inte längre har en far i livet känns det hela lite väl ”kasta i ansiktet” och så känner nog många andra som har mist en far. Själv kanske jag går ut och lyssnar på jazz någonstans för att fira den som inte finns men som man alltid minns. Hade pappa varit i livet hade han förövrigt uppskattat det väldigt mycket mer än att få en taskig skruvmejsel eller en tråkig bok.

Det jag skulle komma till dock är ett nytt idiotiskt påfund jag såg i tidningen. Elgiganten hade en annons med allsköns elektriska prylar med en nedsättning som endast gäller den 11/11, i morgon, wow!  Detta p g a att man firar singles day! Vad fan är nu detta för påfund undrar jag. I och för sig är det en dag som jag kan ta till mig i nuläget men jag fattar ändå inte. Det heter dessutom inte singlars dag utan just singles day! Vad är det då vi singlar ska firas för och hur undrar jag. Är det att köpa en stor tv, en ny dator eller en tvättmaskin som annonsen föreslår? Om man nu är singel dessutom tror jag inte att en tvättmaskin verkligen är det viktigaste i livet. Askonstigt. Nästa dag jag hoppas på är skilsmässans dag. Då ska alla vi som skiljt oss kroka arm och vandra i något slags tåg längs avenyn och få rosor strödda framför fötterna. Nej, det är helt otroligt vad som hittas på för att gynna konsumtion. Helt över mitt förstånd. Idiotin gör sig åter kännbar!

Med detta önskar jag er singlar (inklusive mig själv) och pappor, levande som döda två riktigt underbara dagar. Fira dem med varandra om ni kan (singlar med singlar) och strunta i att köpa massa skit ingen ändå behöver.

 

Kladdkakans dag och juleskum med lingonsmak

Alltså, jag måste få avreagera mig lite till på idiotin och hysterin i vårt samhälle när det kommer till smaker, mat och allmänt trams! Nu har det hänt igen! Gick ner till Pressbyrån på jobbet i dag. Framme vid kassan hängde banor med juleskum i påsar. Det fanns original och årets smak: lingon! Jag blev inte gladare än vad jag blev förra året med tomtegrötskummet. Nu är vi ju för fan där igen. Om jag vill ja lingon så äter jag lingonsylt och om jag vill ha juleskum så äter jag juleskum, ah förbannade idioti!!

Nästa klagomål gäller morgondagens dagsutmärkelse, denna sjunde november då kladdkakan ska hedras. Vad är nu detta, varför ska den det? Vem vill detta? Kladdkaka kan vara gott men vad har det med ett datum att göra? Jag kan förstå mors dag, man hedrar sin mor. Fars dag, man hedrar sin far. Menlösa barns dag (det hette i allafall så förr), man hedrar barn. Men hur kommer bakverk in i detta? Obegripligt dumt och tramsigt! Det värsta är ändå att kanelbullehelvetets dag är samtidigt som djurens dag. Det sista glöms bort helt. Försökte med kraft påpeka detta flera gånger i år men fick bara konstiga blickar när jag inte verkade hålla med om vikten om att få en kanelbulle till fikat.. hemskt och bisarrt! 

Denna måndag ska jag själv trycka i mig en pizza, en barnpizza. Jag utnämner därför denna måndag den 6 februari till barnpizzans dag! 

Godkväll! 

Tankar om smarta djur och inte så smarta människor

Såg en dokumentär i söndags. Man hade filmat djuren genom att skapa ett spiondjur som såg likadant ut som djuret där man hade dolt en kamera i ett av ögonen. På så sätt kunde man komma nära djuren på ett sätt som inte är möjligt annars. Det var ascoolt. Man fick följa apor, fåglar och sengångare bl a. En del spioner var inte så snyggt gjorda, de såg väldigt raggiga och räliga ut, men det brydde sig inte djuren om. Man fick se hur smarta djuren är för sin överlevnad. Hur ekorrar gömmer sina nötter på massvis olika ställen som de kommer ihåg genom att skapa någon sorts ”mindmap” som gör att de överlever vintern. Man fick se hur något djur i torrt klimat lärt sig att öppna nötter med rätt verktyg för att kunna överleva i sitt klimat. Jättebra och fin dokumentär. Detta får mig att tänka på oss människor och hur dumma i huvudet vi har blivit när man jämför med djuren. Vi har allt i dagens samhälle och det gör att vi fördummar oss ännu mer.  Här följer några exempel på dumhet när det kommer till matrelaterade ämnen.

  1. I dag äter vi inte bara semlor typ året om, vi har också skapat en semla ”to go” som man alltså ska äta medan man springer runt, i stället för att avnjuta den på ett café. Stress, stress måste rusa och måste äta semla! Wow, vilken jubelidiotidé.
  2. Vi börjar sälja och dricka julmust i början av oktober, vi plockar fram lussebullar vid samma tid i butikerna och skyltar med ”äntligen är de här”!! Vad fan menas med äntligen? Har man verkligen börjat längta när det är mer än 2 månader kvar till jul?
  3. I stället för att avnjuta den smak något ska smaka blandar, mixar vi och pajar alltihop. Förra året fanns det juleskum med smak ”tomtegröt”! Jag blev så jävla arg när jag såg det för i mitt huvud är jag sugen på juleskum som smakar juleskum om jag köper skiten. Inte vill jag väl ha gröt om jag äter juleskum. Då får man väl fasen laga till en degig gröt och inte proppa i sig gelatinstinna skumgodisar.   Förstår ni vad jag menar? Vad är det som hänt på vägen?

Trevlig allahelgonahelg alla jag känner och inte känner. Gör något fint för någon annan! Är du sugen på pizza ät en pizza men helst utan julbordets smaker på, köp en glass som inte smakar pepparkaka och köp ett blomkålshuvud som inte kostar multum just för att den designats om till en hjärna för att passa alla lättlurade Halloweenälskare.

Ciao!